Jobb på G...

Nu ringde det nyss en kvinna från American Express och bjöd in mig till intervju imorgon klockan tre. Tjihooo!! Hoppas verkligen jag får det jobbet. Det börjar nämligen bli tämligen dåligt kassaflöde på mitt bankkonto (alltså det flyter ut pengar i en jämn (ganska långsam nu) ström, men inte in om ni förstår vad jag menar). Hon som ringde hade ett konstigt namn men lät väldigt trevlig och positiv, så jag har en bra magkänsla inför morgondagen. Nu gäller det bara att fundera ut de där grejerna, typ mina tre bästa och tre sämsta sidor, hur jag tycker att en bra chef ska vara, varför de ska anställa just mig etc... Tror jag har en mall nånstans...
Mitt klädval inför morgondagens intervju... ser väl lite lagom proffsigt men samtidigt neutralt ut eller?

Igår kväll hade vi ett litet bråk. Vi hade bestämt att vi skulle kolla på spanska filmer och äta middag ihop, jag lovade att laga mat till Danni kom hem från jobbet. han jobbade till 11, och brukar komma hem 20 minuter - en halvtimme senare. Han tjatade på att jag skulle gå och hyra film, så det gjorde jag. Jag gjorde skinkpaj, den var klar 20 över 11. Men han kom inte hem förrän 20 över 12. För han skulle bara gå ut och ta en öl först med några av sina kollegor. Jag vet inte om det här har att göra med kultutskillnader, eller om vi bara är olika som personer, men för mig är det väldigt ouppfostrat att komma en timme för sent när någon väntar på en med mat, utan att ringa och säga något, och bara för att man har lust att ta en öl plötsligt. Ändå verkade han lite smått oförstående när han kom hem, som att typ vaddå, det var ju bara en öl, bara en timme sen... det är ju inte som att jag kommer hem kl 4 på natten. Jag försökte förklara för honom att självklart ska han gå ut o ta en öl med sina kollegor ibland om han vill, det vill ju jag också göra, men inte när vi har bestämt att vi ska träffas och göra något, och jag har gjort mat, är jättehungrig och väntar på att han ska komma hem så att vi kan äta. Jag tror att det gick in till sist vad jag menade iallafall, och nu är hela grejen glömd.

Grejen är att de flesta spanjorer verkar vara av den allmänna uppfattningen att komma en halvtimme en timme sent är helt normalt utan att ringa. Detta även om någon väntar på en med mat, eller till och med "en la calle" alltså ute på stan. För mig är det lite svårt att förstå eftersom vi ringer till varann i Sverige om vi är typ 10 minuter sena eller mer. Även i London var den allmänna uppfattningen så enligt vad jag erfor under mina år där. Hur som helst, visst kan jag rätta mig lite efter spanska vanor nu när jag bor här, men vissa saker köper jag inte, t ex att det är ok att komma en timme för sent till en liten middag utan att ringa, (och speciellt inte för att man kommer på att man vill gå ut och ta en öl i en timme innan man kommer. )

Nu ska jag gå ut och ta en promenad och rensa skallen lite inför imorgon.