Min duschcreme...

Min duschcreme luktar exakt som en sak har jag kommit på. Nämligen exakt som det gjorde på midsommar när jag var liten och mamma hade gjort en midsommarkrans av blommor till mej, och den låg i vatten för att hålla sig bättre. Exakt så luktar min duschcreme...typ blöta björklöv eller nåt. Det är lite skumt, ett spanskt budgetmärke som luktar svensk sommar liksom. Helt underbart, jag blir alldeles nostalgisk varenda gång jag tar en dusch.

Idag:
Jag invigde min nya kjol på jobbet, och flera stycken kommenterade att den var snygg. Vädret var riktigt fint för en gångs skull, och en viss behaglig förnimmelse av vår började så smått infinna sig. Jag drack kaffe tre gånger under dan, vilket varken är bra för min mage eller för min plånbok. Men jag ville ha det. Jag städade mina lådor på jobbet, och slängde en massa onödiga papper, samt lyckades lägga vantarna på nya överstrykningspennor, post-it-lappar, index till min pärm och en pennvässare från materialförrådet. Jag åt en jättegod sallad till lunch på ett ställe där de bland annat spelade Janis Joplin. Jag var jättehungrig när jag kom hem och skulle gå och handla mat med Danni, men affären hade precis stängt. Då hittade jag en blomsteraffär istället fast den var också stängd, men dit kan jag gå och köpa tulpaner i helgen, eftersom jag köpte en vas på IKEA förra veckan. Sen hittade vi en bar med röda väggar och svartvita foton på skådespelerskor från 40- och 50-talet, så vi gick in dit och åt patatas bravas. Jag blev obehagligt mätt. Nu har jag fått en kopp te av dannisen, och ska fortsätta att läsa i min bok. På återseende!

Manic Monday

Det känns alltid så skönt på måndagskvällarna. Som en kollega till mig påpekade förra veckan; "det är alltid måndag eller fredag". Och det är faktiskt lite sant. Bara måndagen är avklarad så känns det inte lika tungt längre. Jag tycker verkligen inte om måndagar. Men kanske är det därför som allt känns lite lättare redan på måndag kväll. Efter måndag kväll så springer dagarna förbi. Lite läskigt är det också på samma gång. Dagar blir till veckor, veckor till månader, månader till år. En dag, inte alls så länge från nu, så kommer jag kanske vakna upp och inse att jag är 38 och undra vart alla åren tog vägen, och framför allt vad för vettigt jag gjorde med dessa år. (Förlåt alla 38-åringar, det är säkert helt grymt på många sätt att vara 38, men ni förstår principen...).

Hur som helst; måndagen förflöt utan större missöden (förutom det att jag på lunchen tappade locket på saltkaret så att allt salt rann ut i min purjolökssoppa...helt allvarligt det är nog inte så många som lyckas med detta konststycke i verkligheten, men jag är såklart en). Jobbet var lugnt (förutom att min second linemanager sitter precis bakom mitt skrivbord, och det känns som att han typ ser allt vad jag gör på min dator. Och inte verkade han ha ett enda möte under hela dagen idag heller. Bara för att jag hade minimalt med jobb just idag, och faktiskt hade kunnat ta 5 minuter ibland till att kolla mailen eller läsa tidningen. Murphy's law kallas det. )

På vägen hem stannade jag till vid gallerian vid Principe Pio, och kollade grejer på Zara Home, eftersom jag fick 40€ i presentkort där som present. Mmmm...ska nog dra ut på det riktigt länge, det är så schysst att gå & veta att man faktiskt nästan måste spendera 40€ i en affär. Sen hittade jag en kjol på rean på H&M som jag köpte för 15€. Javisst, ett riktgt klipp minsann.

Måndagar kanske inte är så tokiga ändå! Särskilt inte måndagkvällar; nu blir det en kopp te och börja läsa "Hanteringen av odöda" av John Ajvide Lindqvist i väntan på att danni ska komma hem från jobbet.

En dag i sängen

Oj, vilken seg dag det blev. Har mest varit sängen, popcorn och web-tv. Men det är helt klart värt det ibland. Det var otroligt trevligt i natt. Hade kanske inte räknat med att gå ut och stänga El Junco, men så blev det. Efter att middagen var avklarad, och ett par glas vin hade slunkit ner, så började jag känna mej i toppform, och lyckades övertala Elin & Sara om att det var läge för utgång. "Imorgon är en annan dag" muttrade de båda lite som ett mantra, och jag var inte sen att stämma in; "visst imorgon blir en annan dag, men vi ska ju bara ta en liten sväng - ner på stan o kolla läget". Sara bekände att hon var på övertalningsstadiet, och sen var det klippt. Vi tappade bort killarna nån stans vid Sol, och efter cirka en halvtimmes planlöst irrande omkring på Madrids gator letade vi oss till sist fram till soul-stället "El Junco" där kön visade sig vara överkomlig. Väl inne dansade vi loss..och var minst sagt besvikna när musiken tystnade klockan sex på morgonen. "Imorgon blev visst ingen annan dag för mig" sa Sara, men lät inte allt för besviken, innan hon gick ner i metron. Livet är hårt ibland...

Blykepa

Bloggar från sängen igen. Kom hem vid 7-tiden i morse, det var riktigt skoj igår. Nu ska jag försöka ta mej upp ur sängen o dricka lite kaffe innan Danni måste gå till jobbet.

Guess who's back...

Ja det är faktiskt på riktigt. Det var ju ett tag sen. Och jag tänker inte utlova någon slags mirakel-comeback här. Men utan pretentioner så kanske jag lyckas hålla en hyfsad standard på bloggfronten.

Nu bloggar jag från sängen, lördasgmorgon (ja jag vet, klockan är snart ett, men när man jobbar hårt måndag till fredag får man faktiskt unna sig en lång lördagsmorgon) med en kopp kaffe i högsta hugg (min tredje). Fast det håller inte längre. Jag har ju lyckats bjuda in svenska tjejgänget från kontoret ikväll på något slags försenat 27-års-dags-firande / ursäkt för att babbla och dricka vin. Så nu ska jag steka kyckling och dammsuga hela lägenheten (ja hela 55 kvadrat).

Återkommer.